ISO
Vid analogt foto kan man välja olika typer av film med olika typer av ljuskänslighet bero-ende på vilken situation man befinner sig i och vilka ljusfårhållanden som råder. Ljuskänsligheten anges ofta i ISO (tidigare ASA). ISO 100, ISO 200, ISO 400 osv.
Mellan varje steg i skalan fördubblas ljuskänsligheten. En ISO 200 film är alltså dubbelt så ljuskänslig som en film av typen ISO 100. Skillnaden motsvarar ett bländarsteg eller ett tidssteg.
De digitala kamerorna har för enkelhetens skull använt sig av samma skala för att ange ljuskänsligheten och en bra modern digital systemkamera klarar ISO 100-3200. Ett problem som man dock fortarande brottas med, särskilt vid höga ISO-tal, är brusnivåerna. När det gäller den analoga filmen blir bilderna mer grovkorniga ju högre ISO-tal filmen har. Detta "brus" kan vara estetiskt tilltalande, och kan utnyttjas i bildskapandet på olika sätt. Den digitala motsvarigheten är dock inte det minsta tilltalande.
Det är två typer av digitalt brus man stöter på, färgbrus och luminansbrus. Det senare är det vanligaste och uppkommer ofta när man fotar i dåligt ljus, med hög ISO, eller med långa slutartider och det syns främst i den blå kanalen. Det förstnämnda bruset uppkommer främst vid höga ISO-tal och är kanske den mest störande. Det finns i dag effektiva programvaror för att ta bort det digitala bruset, både med fristående program (Neat Image, Noise Ninja) eller med hjälp av filter inbyggt i de senare versionerna av Photoshop. Om 5 år har säkert kameratillverkarna lyckats tämja bruset och detat innebär helt nya möjligheter till fotografering i mycket ljussvaga miljöer med bibehållen kvalitet.
vidare till färghantering ->