10 tips för bättre barnbilder

Som barnfotograf händer det ganska ofta att man får frågan av föräldrar hur tusan man bär sig åt för att fotografera sina barn? Erfarenheter från kaosartade julfotograferingar och suddiga semesterbilder kan skapa en känsla av att det är hopplöst att få bra bilder av de små. Givetvis är ju mitt första tips att anlita en professionell fotograf som arbetar med att fota barn… men nu pratar jag ju i egen sak förstås. 🙂

Jag tänkte dock att jag kunde dela med mig av 10 matnyttiga små tips som förhoppningsvis kan göra dina egna privata bilder lite bättre. Jag kommer inte snöa in mig på några tekniska detaljer, utan försöka hålla mig till superenkla tips som gör att du, utan något större kunnande inom foto, ändå ska kunna förbättra dina bilder lite.

Idag fotar folk mer än någonsin. Mobiltelefonen är med överallt och det är ett konstant fotograferande av vardagen. Tyvärr så har jag en känsla av att fotograferandet inte blivit bättre för det, snarare tvärtom. Möjligheterna med den digitala vardagen har gjort att det kostar lika mycket att ta 1000 bilder som 10. Idag fotograferar man kvantitet, helt enkelt för att man kan. Kvantiteten har också medfört nackdelar. I och med att man tar så många bilder så blir bildmaterialet oöverskådligt. Jag är helt övertygad om att de allra flesta har tusen och åter tusentals bilder i sin telefon som de aldrig gör något med. I och med att man fotograferar så mycket så blir det ett omöjligt uppdrag att faktiskt gå igenom alla bilder och göra något med dem. Lagring är billigt så man raderar inte heller några bilder. Det kan finnas hundra stycken, i princip likadana bilder, från ett och samma barnkalas. Istället för att välja ut ett fåtal bra bilder och radera resten så ligger alla bilder som en surdeg i det egna arkivet.

Förresten – bättre bilder, vad är det?
En bild kan vara bättre rent tekniskt. Ha bättre skärpa, bättre komposition och bättre ljussättning. Men i slutändan så är det ju känslan och motivet i sig som är det viktigaste när det gäller bilder på våra barn.

När printade du en egen bild senast? Eller gjorde ett album för sonen/dotterns 4:e år? Gissningsvis inte alls. Detta skapar någonstans ett dåligt samvete för många. Eller det kanske mest ångestfyllda dåliga samvetet: När tog du en backup på dina mobilbilder senast? Jag får nästan varje vecka mail från kunder som i panik undrar om jag har kvar bilder från en fotografering som jag gjort med dem tidigare år. Helt plötsligt har deras dator gått sönder eller så har den externa hårddisken där man sparat ner allt skurit ihop av att ligga orörd i en garderob i flera år. Man kan inte nog påminna om vikten av backup. Ta för vara att göra en backup med jämna mellanrum och ta backup på minst två olika lagringsmedia. Molntjänster är kanon, men se till att även ha en fysisk backup. Visst är det bra att ha en kopia av alla bilder i Icloud eller på Dropbox, men vad är det som säger att inte den kan bli korrupt eller oläslig av olika anledningar. Den digitala verkligheten är förgänglig. Är något borta, så är det borta. Better safe, than sorry!

Men tillbaka till ämnet. Hur tar jag bättre bilder av mina barn? Här är 10 tips från coachen:

1.     Ögonhöjd. Du är med all sannolikhet bra mycket längre än dina barn. Precis som när man fotar sin hund eller sin katt så är det ner på marken/golvet som gäller. Om du fotar stående kommer du få ett väldigt konstigt perspektiv i dina bilder. I vissa fall kan det vara effektfullt med ett fågelperspektiv så klart, men särskilt smickrande är det sällan. Ner på knä, eller kanske till och med ner i liggande ställning om det är små barn. En bra tumregel är att ha kameralinsen i ungefär samma höjd som barnets ögon.  

2.     Bakgrunden. Se dig omkring. Istället för att stressa fram bilden, ta någon sekund och se dig omkring. Vad har du bakom motivet? En rörig bakgrund ger en rörig bild. Genom att nyttja bakgrunden så kan du styra känslan i bilden. Vad finns det för former och färger runtomkring? Det kanske är smartare att ha den enfärgade väggen i hallen bakom barnet istället för diskbänken som är full med disken från gårdagens middag. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att barnet behöver flytta sig. Det kanske helt sabbar situationen och avbryter den händelse som du ville fånga. Det kanske istället är du som ska flytta dig runt motivet för att få en bättre bakgrund. Genom att jobba med olika skärpedjup kan du också styra bakgrunden, d.v.s. hur mycket av bakgrunden som ska vara i skärpa. Detta kräver dock lite mer, både av dig som fotograf och av den tekniska utrustningen så det lämnar vi därhän här. Ett tips kan dock vara att utforska ”porträttläget” om du t.ex. har en Iphone. Där kan du på ett enkelt sätt få ett kortare skärpedjup och på så sätt ”sudda ut” bakgrunden vid behov.

3.     Ljuset. Det är ju det här fotografi handlar om egentligen. ”Att måla med ljus”. En duktig fotograf läser ljuset, påverkar ljuset och låter ljuset jobba åt sig. Det här är ju något som kräver en hel del träning och kanske i många fall kräver teknik också. Men det finns ett par saker som gör att du enkelt kan få ett bättre ljus i dina bilder. Börja med att kolla på ljuset. Var kommer ljuset ifrån och hur starkt är det? Är det solljus eller artificiellt ljus, d.v.s. glödlampa, lysrör o.s.v. Även om dagens kameror och mobiltelefoner har blivit väldigt bra på att fotografera i svagare ljus, så blir det alltid bättre med mera ljus. En mörk miljö innebär att kameran måste öka ljuskänsligheten för att kunna fånga bilden. Högre ljuskänslighet ger mera brus i bilderna. Du kommer all sannolikhet också få en längre slutartid vilket i sin tur kommer att ge dig en suddig bild på grund av skakningsoskärpa. Det är svårt att hålla en mobiltelefon eller kamera stadigt och sällan eller aldrig har du ett stativ till hands. Kan det vara så att du enkelt, bara genom att flytta dig lite grann, kan få en bättre ljussituation – gör det. Kanske finns det till exempel ett fönster i närheten som släpper in ett mjukt och fint indirekt ljus? Om solljuset inte är direkt och gassande kan du ställa dig framför fönstret och fota i medljus så att fönsterljuset antingen faller på motivet eller kommer in snett från sidan. Fönsterljuset ger också ett fint glitter i ögonen på barnet, s.k. catchlights, som ger liv i ögonen.

Är du inomhus och belysningen kommer från en lampa i taket? Ställ inte motivet rakt under lampan. Det blir sällan ett smickrande ljus när man ger motivet en lysande gloria på huvudet. Då kan det vara bättre att ställa motivet lite snett vid sidan av ljuskällan så att ljuset får falla in lite grann från sidan. Det bästa är om du kan släcka lampan och jobba med fönsterljus. Undvik att blanda fönsterljus och glödlampor då de olika ljusen har olika färgtemperatur. Då slipper du fula färgstick i bilden.

Om du istället är utomhus och jobbar med solen som ljuskälla, ta en sekund och fundera lite hur solljuset faller. Om det är en mulen dag så kan du fotografera lite hur du vill. Tänk dock på att solen lyser än om det är mulet och även där kan det vara ide att försöka se var solen lyser ifrån och anpassa position utifrån det. Det mänskliga ögat är fantastiskt. Det klarar av att hantera den stora skillnaden i ljusa partier som solen lyser upp och de mörka partier som skuggan ger. Ögat kan ändå ge hjärnan en bild som balanserar ut de båda ytterligheterna. Riktigt så bra är inte din kamera.

Om kameran exponerar utifrån det ljusaste fältet i bilden så kommer skuggpartierna i bilden bli svarta, och exponerar du utifrån skuggpartierna så kommer de ljusa delarna av bilden bli utbrända, d.v.s. helt vita. Det här känner du garanterat igen. Hur gör man då? Det enklaste sättet att kringgå problemet är att försöka minska skillnaden mellan det ljusa och de mörka partierna så mycket som möjligt. Vad innebär det i praktiken så? Jo, fotar du i solsken, så ser du till att alla de viktiga delarna i bilden är i solsken. Om du fotar ett barn så ser du till att hela barnet är jämt belyst av solen och att inte halva ansiktet är i skugga. Ännu enklare är om du kan placera barnet i skugga. Då får du ett jämnare ljus som är lättare för kameran att hantera.

Precis som jag nämnde tidigare så är det inte nödvändigtvis barnet som behöver flytta på sig. Det kanske räcker med att du cirkulerar runt och fotograferar från en annan vinkel. Har du ingen skugga till hands så får du göra det bästa av situationen. Här kan du fundera på om du ska ha solen i ryggen eller i ansiktet på barnet. Båda alternativen har sina nackdelar. Har barnet solen i ansiktet så blir det besvärligt med kisande ögon. Har du solen i ryggen på motivet så är risken stor att barnet blir underexponerat (mörkt) i förhållande till solens starka sken. Detta kan du lösa genom att ljusmäta på barnets ansikte.

Hur gör man då det på en mobiltelefon? På de flesta moderna mobiltelefoner kan du enkelt peka på mobilskärmen på barnets ansikte för att tala om för telefonen att du vill att den ska exponera utifrån ljuset där i innan du tar bilden. På samma sätt kan du göra med en kamera. Oftast genom att trycka ner avtryckaren till hälften med mätpunkten i barnets ansikte. Detta låser oftast skärpa och exponering. Sedan kan du komponera om och ta bilden som du vill. Just ljusmätning kan göras på flera andra sätt, men tanken här var ju att göra det så enkelt som möjligt. Ska vi göra det enklast möjligt – sök upp skuggan istället!

4. Komposition. Hur placerar du barnet i bilden? Ett av de vanligaste misstagen man gör är att placera motivet i botten av bilden och ha massa “luft” ovanför. Vad händer då i bilden? Ju motivet ser ut som det håller på att trilla ner ur bildrutan. Man behöver inte heller sätta motivet i centrum. Många gånger kan det vara mycket bättre att sätta motivet på den ena sidan, eller längre upp i bilden. Googla på det gyllene snittet om du vill läsa mer. Stående eller liggande bild? Prova dig fram. I och med telefonen ser ut som den gör fotograferar många i dag stående bilder. Inget fel med det men experimentera lite med att vända på kameran. På samma sätt tar en vanlig kamera en liggande bild. Prova att vända kameran och ta stående bilder. olika utsnitt ger olika känsla. Ett annat vanligt fenomen är att man fotograferar på för långt avstånd. De flesta standardobjektiv som sitter på kameror är vidvinkellinser. Så är det även på telefoner. Detta för att det är ett bra allroundobjektiv som gör att man kan fota med lite kortare slutartider. När det gäller porträtt av människor är det dock sällan en brännvidd som är särskilt smickrande. Det ger inte samma proportioner som det mänskliga ögat ger och proportioner i kropp och ansikte blir lite förvrängda. Ska du ta ett porträtt med en mobilkamera så kan du inte stå för långt ifrån motivet. Gå närmare! Genom att fylla ut bildrutan med motivet så skapar du också ofta en bättre känsla av närhet också. Var inte rädd för att beskära när du fotar heller. Hela kroppen måste inte alltid vara med. Det kan dock vara en god idé att inte beskära mitt i lederna, t.e.x. knäled eller armbågsled. Då kan man få en känsla av att kroppen är avhuggen. Beskär istället på halva låret, vaden eller armen. Det blir generellt bättre. Vill du skapa riktigt närhet i en ansiktsbild kan du också våga dig på att beskära så att inte hela huvudet är med i bild.

5. Men skratta då! Skippa den grejen. Att befalla ett skratt kanske ger dig en snett leende mun, men inga leende ögon.
Att be barnen skratta är sällan en bra ide. Då får du kanske en grimas på sin höjd. Här är det svårt. Som fotograf kan det ibland vara mycket enklare för mig eftersom jag generellt inte känner barnen. Det blir mycket svårare för mamma och pappa, så är det bara. Men ge inte upp.  Vill du ha skrattande bilder måste du skapa en rolig situation. Var fånig och pinsam. Gör något oväntat, nåt som du som förälder normalt inte gör. Pruttar och kiss & bajshumor funkar på de flesta mindre barn. Snubbla. Var barnslig och klantig. Sen behöver man väl inte alltid le och skratta på bild heller. Mina personliga favoriter bland de barnbilder som jag har tagit är de bilder som visar allvarliga och eftertänksamma barn. Det är oftast här man lyckas fånga personligheten, det där speciella. Ställ frågor eller ge barnet ett problem eller en gåta så barnet får tänka efter. Varför inte ta en paus och passa på att smygfota lite i pausen.

6.  Lek en lek. Inte ”Nu ska vi fotografera”, utan ”nu ska vi leka med kameran”. Om du kör fast, prova att tävla. De flesta barn älskar att tävla. Men barn hatar också att förlora. Om de misslyckas, så ändrar du spelets regler så att de helt plötsligt har en ny chans på vinst.

7. Syskonbilden. En bra syskonbild visar interaktion mellan två barn. Här måste man anpassa situationen efter barnen. Oftast har du kanske ett barn som är peppad på att fotas och ett barn som inte alls är med på noterna. Vill de vara nära varandra, låt dem. Vill de inte, tvinga inte. Det större barnet kommer att vilja hålla fast och det mindre vill inte bli fasthållen. Även här kan det vara en god ide att försöka skapa en leksituation. Kanske en tävling där alla barn har lika stor chans att ”vinna”. Om du fotar syskon så kan du försöka trigga dem att få varandra att skratta, både genom ord interaktion eller kittling. Vem är längst? Vem har längst näsa?

8. Rörelse. Att få barn att stå helt stilla kan vara en utmaning. Om den utmaningen blir för stor, så får du istället gilla läget och försöka fånga bilden i farten. Det kan ju också skapa en fin känsla i bilden. Om du ska fota barn i rörelse är ett bra ljus A och O. Har du dåligt ljus kommer du bara få suddiga bilder. Skapa en situation med bra ljus och försök bara häng med. Autofokusen på mobiltelefoner och billigare kameror hänger inte riktigt med att fånga fokus i snabba rörelser. Då kan det vara bra att tänka lite som en sportfotograf.  Var är det mest troligt att motivet kommer att befinna sig om några sekunder? Sätt då fokus där och vänta in motivet och tryck på avtryckaren i rätt ögonblick. Peppra på med bilder och spara bara de som blir bra.

9. Tid. Ta din tid och stressa inte fram bilderna. Ta bilder när barnen inte märker. Fotografera vardagssituationer. Om kameran ofta är framme och är en naturlig del av vardagen, så kommer bilderna bli därefter. Det vanligaste tillfället när kameran är framme är födelsedagen, semesterresan och julafton. Ta istället fram kameran när det är dags att baka chokladbollar, spela sällskapsspel eller bygga lego.

10. Efter fotograferingen? Slutligen. Gör något med dina bilder! Skriv ut dem. Häng dem på väggen. Gör album. Inte bara för din egen skull utan för ditt kommande vuxna barn och barnbarn. Idag fotar vi mer än någonsin, men vad kommer att finns kvar om 20, 50 eller 100 år? Tyvärr kanske inte mycket. Du skapar minnen med din kamera. Se till att bevara dem.

Förhoppningsvis har du nu fått något tips som gör att du får lite bättre bilder av dina barn. Om inte annat, så står jag alltid till tjänst om du vill att någon annan ska göra jobbet.eller vill komplettera med andra härliga bilder av ditt/dina barn 🙂

Bästa hälsningar

/Andreas Gradin

Barn och familjefotograf sedan 2007, verksam i företaget Fotonord med studio i centrala Umeå.